Min vänstra skinka har ordet

Årets första cykel vurpa är ett faktum och för att förklara vad som hände har jag tagit hjälp av min goda vän och eviga följeslagare "vänster skinka" som fick ta emot hela fallet.

Hej hej som ni läste här ovanför är jag alltså Eriks vänstra skinka och jag har fått det stora nöjet att följa med Erik på många spännande äventyr inklusive en och annan cykel tur. I fredags blev det dock inget lyckligt slut på våran cykel tur hem från jobbet.

Erik som annars är en utmärkt cyklist valde att ta en vänster kurva i ca 120 km/h och helt strunta i det faktum att asfalten dagen till ära var helt täckt i is. Detta resulterade självklart i en vacker liten krasch där jag fick det stora nöjet att ta emot hela Eriks tyngd mot asfalten...

Visst kan jag nu i efterhand funderat varför inte min polare "höger skinka" inte fick vara med också ?

Hade jag gjort Erik något som gjorde att han kände att det var bäst att bara offra mej ?

Fallet blev i allafall ganska lyckat och Erik lyckade faktiskt rulla upp på fötter igen mitt i fallet... snyggt jobbat !!!!

Snipp snapp snut då var sagan slut... och skinkan svullen och röd !!!